Articles Comments

» Magazine, Paul » Dansband (del 1)

Dansband (del 1)

Många vill att gud ska ge svaret på meningen med livet. Själv undrar jag bara varför hade han ett behov av att ge oss dansband? Va hade han för baktanke där? Allt som gud skapat måste väl han en poäng? Han är ju allsmäktig då ska han väl ändå skapa saker för att vi har ett behov av dom. Men vem har ett behov av dansband? Jag frågar mig just den frågan varje dag när jag sitter med min kaffe i handen, men jag kan inte komma fram till ett svar.  Det ända dansbanden gjort är att skapa en massa nördar som sjunger på löjliga texter som, Åh livet är så fint. Kärleken blommar.

Nej, livet är inte alltid så fint och separationsstatistiken är högre än någonsin. Dansband är fel och fyllt av lögner. Skulle jag vara en hitman så skulle mitt jobb vara att ta död på alla som gillar dansband. Hade Hitler levt nu och andra världskriget varit igång så hade han tagit Lasse Stefanz på en lång tågtur. ”In i duschen med er grabbar. Ni har spridit en lögn om livet så ni förtjänar inte att leva nå mer!”
en värld utan dansband hade helt enkelt varit en bra värld. Jag kan lova er att världskrig startas när folk får höra lite dansband. Skulle jag vara militant muslim så hade jag snabbt hittat en text i Koranen som säger att dansband är djävulensverk och det måste utplånas snabbare än USA. In med alla självmordsbombare som vi har. Skicka dom till Skara på en gång. Bert Karlsson är värre än Bush. Han ska avrättas vid första ögonkastet. Den mannen är djävulen själv.

När dom torterade folk på Guantanamo så fick dom lyssna på hårdrock. Snacka om fel val av musik. Dom skulle ha spelat dansband! Vill man få ur mig nåt så räcker det med att man visar mig en bild på Lasse Stefanz, sen erkänner jag till och med Palme mordet om dom så vill.
Tänk er själva att behöva lyssna på det skräpet i flera dygn. Man skulle bli helt apatisk. Fatta när leende guldbruna ögon går på repeat i ditt huvud utan att du vill det. Tänk när man spontant börjar nynna på, ett hjärta kan gå i tusen bitar. Då är man illa däran och då måste familjen komma in och göra en intervention. Att gilla dansband är det samma som att vara en vilsen själ som svävar runt i limbo. Det är som att vara på lost ön, fast du hela tiden hör dansband i bakgrund. Det låter ju som helvetet för fan. Det brinner inte i helvetet, det spelas dansband där och hela stället är fyllt med töntiga människor med dålig hållning. ”Hej vill du ha en kaffe?” Det är lördag klockan är 3 på natten och bartendern frågar om jag vill ha en kaffe? Jag är i helvetet på riktigt!

Filed under: Magazine, Paul

Kommentera

*